Ekofasta

Lev enklare. Tänk klimatsmart.

Kom med och motarbeta klimatförändringen genom att förändra dina vanor under fastan! I år fokuserar kampanjen ekofasta på hur vår konsumtion av mat och kläder påverkar miljön.
Ekofastan pågår 10.2–27.3.

Ekofasta Instagram

Ekofasta för klimatet

Hur engagerar du och din arbetsplats er i ekofastan? Minskar ni matsvinnet eller låter ni bli att köpa nya kläder? Uppmuntra varandra att ekofasta åtminstone en vecka. Dela en bild från din ekofasta med hashtaggen #ekofasta. Då deltar du i utlottningen av tre skärbräden.

Den kristna fastan

Fasta förekommer i de flesta religioner, också i den kristna tron. Kristna fastar inför stora helger som jul och påsk. Fastetraditionerna kan se olika ut i olika kyrkor och kulturer.

Fasta är att avstå för något viktigare

Under fastan eftersträvar vi sinnesförändring och fokuserar på det viktigaste. Att fasta är alltid frivilligt. Under fastan blir livet enklare. Vi äter mindre, drar ner på takten och tar tid för stillhet. Samtidigt ger vi mera tid för andliga värden och övningar. När vi lämnar bort njutningar och minskar vår konsumtion växer vår förmåga att lyssna på den inre rösten och ge tid för mötet med Kristus.

Vardag och fest ger livet dess rytm

Numera är det svårare än förr att göra skillnad på fest och vardag. Butikernas söndagsöppet och 24/7 samhället fördunklar skillnaden mellan vardag och fest. Det som tidigare ansågs ge en guldkant på tillvaron är bokstavligt talat vardagsmat idag. Då kan det vara viktigt att genom fastan betona skillnaden mellan vardag och fest.

Under fastetiden tänker vi på de behövande

Fastans tider av stillhet ger oss tid för meditation och att göra gott. Vi kan stöda dem som behöver hjälp på olika sätt. Många kyrkor ordnar insamlingar under fastan. Ett exempel på detta är Gemensamt Ansvar som ordnas i de lutherska församlingarna.

Visste du?

Den kristna fastan påminner oss om hur Jesus förberedde sig för sitt gudomliga uppdrag genom bön och fasta. Fasta anses också vara ett redskap i den andliga kampen mot det onda, både inom oss själva och i vår omgivning.

Jesus återvände från Jordan uppfylld av helig ande, och ledd av Anden var han fyrtio dagar ute i öknen, där han sattes på prov av djävulen. Under hela denna tid åt han ingenting, och när den var slut blev han hungrig. (Luk. 4:1-2).

Pajunkissoja

5 steg mot minskat matsvinn

Vi slänger i medeltal 23 kilo mat per person och år. Men varför? Orsakerna är många, men ofta handlar det om tidsbrist, ändrade planer och dålig planering. Med Marthaförbundets fem tips på vägen kan du minimera ditt eget matsvinn.

Text: Marthaförbundet, projektet Svinnkampen
Illustrationer: Johanna Högväg

Hemhushållen står för cirka 35 procent av matsvinnet i Finland, vilket blir ungefär 23 kilo mat ämnad att äta per person och år som går direkt i soporna. Detta till ett värde av cirka 200 miljoner euro. Livsmedelsindustrin åstadkommer därtill 75–140 miljoner kg matsvinn per år. Den offentliga måltiden står för en något mindre del av svinnet, 75–85 miljoner kg per år. Handelns andel i matsvinnet är 65–75 miljoner kg per år.

Hemhushållens andel av matsvinnet är den största rent procentuellt, och där kan vi alla och envar göra mycket för att minimera svinnet och både bespara vår miljö och våra pengar. Börja hemma, i ditt kök. Marthaförbundet ger dig fem tips på vägen mot mindre matsvinn.

annos

Inventera matförråden och använd det du har innan du går till butiken

Ofta finns det några halvfulla påsar med mjöl, kanske en skvätt mjölk och en bortglömd påse spenat i frysen. Veva ihop en plättsmet! Inventera dina förråd minst en gång i månaden så att inget blir gammalt.

inventera_matforroden

Använd sinnena innan du slänger

"Bäst före"-datumen handlar just om att produkten är "bäst före" ett visst datum, inte att den nödvändigtvis är dålig timmarna efter att det datumet passerat. Dofta på mjölken, smaka på gräddfilen och ta en titt på osten. Om du inte reagerar på obehagliga dofter, smaker eller syner är produkten helt klart ätbar. Ha som vana att använda dem direkt!

anvand_sinnena_innan_du_slanger

Använd hela råvaran!

Ett misstag vi ofta gör är att vi slänger fullt ätbara delar av en råvara. På matkurser har vi på Marthaförbundet märkt att många deltagare exempelvis tror att den gröna delen av purjolöken inte är ätbar. Fisk är en råvara där du också kan ta tillvara renset för att koka en smakrik buljong. Inget är så tillfredsställande som att använda en hel råvara och skapa så lite avfall det bara är möjligt.

anvand_hela_ravaran

Var kreativ, utmana dig själv och skaffa matlagningskunskap!

När du inventerat ditt kök och bestämt dig för att INTE gå till matbutiken – utmana dig själv! Vad kan du åstadkomma av ett gäng torkade svampar från i höstas, tre ägg, en grädde som passerade bäst före-datum i går, en halvtorr limpa och en persiljekruka som sett sina bästa dagar? Tryter kreativiteten kan du alltid ta en titt i restmatskategorin i Marthaförbundets receptbank, där finns massvis av recept gjorda på sådant vi fyndat i skafferiet och kylskåpet. 

var_kreativ

Sätt inte pengarna i komposten!

I Finland slänger vi årligen cirka 23 kilo mat ämnad att äta per person. Detta blir sammanlagt 200 miljoner euro som går direkt i komposten. Istället för att slänga den där femte matkassen, undvik att gå till matbutiken var femte gång, och praktisera föregående punkt.

Läs mera om matsvinnet i Finland, om vad du kan göra för att minimera svinnet i ditt hushåll, tips på läckra resträtter och mycket mer på www.svinnkampen.fi. Dela dina bästa svinntips och –recept med #ekofasta och #svinnkampen.

satt_inte_pengarna_i_komposten

1

Svinnkampen (Hävikinkaatajat) är Marthaförbundets projekt för att skapa en rörelse mot matsvinnet. Enligt MTT:s forskning år 2010–2012 slänger vi finländare årligen i medeltal cirka 23 kg ätbar mat per person. Det handlar inte enbart om en oacceptabel miljöbelastning utan också om en ekonomisk förlust på 400 miljoner euro/år (Elintarviketalous, Tilastokeskus 2010). Vi har helt enkelt inte råd att fortsätta på det här sättet. MTT:s undersökning gäller hemhushållen, det vill säga matsvinn som vi alla kan påverka och undvika. Vårt projekt har som mål att sprida kunskap och tankeväckande information om matsvinnet genom att lära ut livsmedelshantering, inspirera till mera kreativitet i köket och åstadkomma en attitydförändring och en ökad förståelse för matkultur och matproduktionen.

Den klimatsmarta matkedjan

Fasta från kött

Att fasta från kött är ett viktigt sätt att påverka ekologin, våra etiska val och vår hälsa. Kött utgör en femtedel av de finländska hushållens koldioxidfotspår. I Finland äter vi i medeltal 200 gram kött per dag och person, trots att de internationella rekommendationerna är hälften av detta. Att äta mycket kött kan äventyra både miljön och vår hälsa. Att övergå till mera vegetarisk kost minskar risken att insjukna i hjärt- eller tarmsjukdomar. Vegetarisk mat som kompletteras med proteinintag håller dig mätt och du sparar på miljön. Goda proteinkällor är bönor, nötter och fullkornsprodukter.

Odla mat eller foder?

En fjärdedel av den odlade jorden i världen används för att föda upp boskap för köttkonsumtion. Dessa arealer skulle kunna föda hela mänskligheten om de användes för att odla spannmål för mat. Att producera ett kilo kött kräver 2-10 kilo foder och 3 000-15 000 liter vatten. Dessutom alstrar köttproduktionen en mängd växthusgaser som koldioxid och metan, vilka försnabbar klimatuppvärmningen. 5

Köp inhemskt

Det är inte alltid lätt att vilka produkter som är bäst för miljön. En bra grundregel är att köpa inhemskt kött och grönsaker. Då undviker vi långa transporter och skonar miljön. Dessutom är maten färsk och dess ursprung lätt att kontrollera. Men ibland kan också inhemskt ifrågasättas. Ska jag köpa tomater odlade energisnålt i det somriga Spanien, eller tomater odlade i varma, upplysta energikrävande växthus i vinter-Finland? Inhemska tomaters koldioxidavtryck är fjorton gånger större än de spanska tomaternas, som fraktats till Finland.

Närodlat är rättvist

Trots att odlingen av utländska grönsakers inverkan på klimatet är mindre än den inhemska finns det ändå fördelar med närodlad mat. Den stöder den lokala ekonomin och ger ett viktigt tillskott till landsbygdens välfärd. Också ur globalt perspektiv är närodlat mat ett rättvist val. När vi äter inhemskt tar vi själva hand om eventuella miljöproblem matproduktionen förorsakar och besparar andra länder detta.

Två aspekter på ekologiska produkter

Ekologiska produkter odlas på naturens villkor. Gödsling eller bekämpningsmedel används sparsamt. Djuren utfordras med ekologiskt foder och de ges bättre möjligheter att röra sig och vistas ute. Den ekologiska matproduktionen har alltså en mindre negativ inverkan på miljön.  Å andra sidan finns det undersökningar som visar ekologisk odling kan ge mera utsläpp. Då tillväxten inte främjas på konstgjord väg är den också långsammare och skördarna blir mindre.

Gröna inköp

Du kan minska mattransporternas inverkan på miljön genom att köpa färskt i stället för fruset. Om du köper produkter som transporterats långa avstånd, välj då hellre sådant som fraktats sjövägen istället för med flyg eller långtradare. Tätt packade produkter under en fartygstransport ger mindre utsläpp per produkt, medan flyg och långtradare ger större utsläpp per produkt.

Till butiken kan du gå, cykla eller åka med allmänna kommunikationsmedel. Om du använder bil gör du klokt i att köpa mat för flera dagar. Då sparar du på miljön.

Kocka ekologiskt

Matlagning är energikrävande. Gör därför större satser, särskilt när du lagar mat i ugnen. Mest ekologiskt är att värma mat i mikron.

Det lönar sig att satsa på energisnåla kylar och frysar då de står på hela tiden. De bör stå minst 1-2 cm från väggen med minst 5 cm till taket. Följ med temperaturen och reglera vid behov (kyl + 5 grader, frys -18 grader). Kom ihåg att frosta av frysen med jämna mellanrum för att undvika energislösande isbildning.

Mies ottaa kasviksia uunista

Tomaatinkasvattaja

Ostoksilla

Kärlek till kläder bra för miljön

Finländarna slänger årligen bort 70 000 ton textiler. Kläddesignern Elin Sandholm vill få oss att älska kläderna i stället för att slänga bort dem.

Text: Liisa Mendelin

– Eftersom vi lever i ett konsumtionssamhälle är vi vana att köpa saker och göra oss av med dem fort. Vi tar oss inte tid att förälska oss i kläderna utan gör oss av med dem i all hast, säger Elin Sandholm.

Hon är kläddesigner bosatt i Karis. Hon har ett eget klädföretag och jobbar som textillärare, dessutom bloggar och föreläser hon om kläder, kvalitet och hållbar livsstil.

– Den som tar sig tid att älska sina kläder gör sig inte av med dem lika fort. Om dina kläder har längre livslängd så konsumerar du mindre och slänger bort mindre, vilket har en stor miljöpåverkan.

Kärlek till kläder bra för miljön

Varför är just klädkonsumtionen något man ska tänka på om man vill värna om miljön?

– Helst ska man ju tänka på allt, äta mindre kött och värma husen effektivare. Men kläderna är något som berör alla, oberoende av ålder, kön och livssituation.

När blev du själv medveten om klädernas miljökonsekvenser?

– Jag har varit en av de mest hysteriska shopparna, som köpt mycket och gjort mig av med mycket. Men när jag studerade kläder och textil på yrkeshögskola lärde jag mig mera om hur tyg produceras, konsumeras och blir avfall. Det är en väldigt långa kedja.

Varför är det viktigt att tänka på kvalitet när man köper kläder?

– Förutom att det är bättre för miljön så sparar man faktiskt pengar genom att köpa bättre kvalitet. Det blir dyrare i längden att köpa dålig kvalitet, eftersom du oftare behöver köpa nytt.

– Kvalitetskläder ökar också välbefinnandet. Dåliga kläder är ofta gjorda av syntetmaterial som inte andas och gör oss svettiga och obekväma med oss själva.

– När syntetkläder bränns frigörs skadliga ämnen, medan naturmaterial inte smutsar ner lika mycket när de bränns. Både att producera och kassera dåliga kläder är sämre för miljön än att producera och kassera kläder i naturmaterial.

Hur vet man att ett plagg har bra kvalitet?

– Kvalitet kan betyda många saker, att kläderna till exempel har ett känslovärde eller ett bra ursprung. Men om kvalitet betyder att plaggen ska hålla länge, så är det materialet man ska se på. Vad är det gjort av? De flesta vet inte att akryl och polyester är gjorda av råolja blandat med kemikalier. Det är varken bra för miljön eller kroppen. För mig innebär bra kvalitet att plagget innehåller mera naturmaterial än syntetmaterial.

Hurdana kläder finns på nej-listan?

– Trendplagg i enbart syntetmaterial. Många trender håller bara i några månader och efter det vill ingen ha plaggen längre utan de blir problemavfall.

Så bygger du en hållbar garderob

– Elins 3 bästa tips

  1. Kolla tvättlappen i butiken. Vilka material är plagget gjort av? Ju mera naturmaterial (bomull, ull, silke), desto bättre. Även regenatfiber (av cellulosa) så som viskos, lyocell och modal är bra.
  2. Syna sömmarna. Vänd plagget avigt innan du köper det. Hur är plagget sytt, hur hålls det ihop? Med tiden lär man sig om det ser vettigt ut eller inte.
  3. Ha tålamod. Man kan hitta kvalitetskläder var som helst till vilket pris som helst, men man måste ha tid att söka.

Texten har publicerats i Kyrkpressen Nr 2/2016.

tskjorta-jeans_karin_lindroos

Tips på hur göra T-skjorta med hjärta.
Foto: Marthaförbundet, projektet Garderoben/Karin Lindroos

symaskin_karin_lindroos

Tips på hur du gör en nåldyna.

Foto: Marthaförbundet, projektet Garderoben/Karin Lindroos

Det går att göra uppror mot modeindustrin

Jag fick en fråga av min goda vän Ylva:

Jag vet att du, liksom jag, har en svaghet för kläder och skönhet, samtidigt som du är kritisk mot modeindustrin och ytlighetssamhället - kan du inte berätta om hur du hanterar den spänningen? Och skriv jättegärna mer om klädminnen, loppisfynd och andra filosofier och historier kring kläder, jag tycker det är vansinnigt skoj att läsa. Har du ångrat att du lade ner Morgonminuter-bloggen, har du nångång tänkt på att göra ett liknande projekt eller blir det ofrånkomligt en prestationsfråga att klä sig på morgonen i så fall?

Jag ångrar inte att jag lade ner min gamla blogg Morgonminuterna, och planerar inget liknande projekt. Det var en rolig tid, att samla så mycket tankar om kläder på ett enda ställe. Det kändes inte som en prestation, för jag fotade outfits bara när jag verkligen ville dela en rolig eller sällsynt lyckad outfit. I dag hinner jag inte lägga så mycket tid på kläder om morgnarna, så mina klädkombinationer har blivit lite tråkigare. Och tid för att fota kläderna finns det ännu mindre av.

Men här är ändå en gårdagens, bara för att:

Slakajeans från Kårens gratisloppis i Åbo. Vit skjorta från en hemma-gratisloppis. Vit NoaNoa-kofta från Krakow i Polen (där jag shoppade som en tok mellan förintelselägerbesöken, verkligen bisarrt). Den stora gula yllehalsduken fyndade mamma på loppis till min Frida Kahlo-outfit på penkis. Handväskan är loppis. Skorna är ett par Duckfeet som äntligen börjar bli lite mjukare nu under tredje vintern i bruk. Filtret heter något med Bokeh och jag missbrukar det med stor glädje.

Liisa

Så till Ylvas huvudfråga: Hur hanterar jag spänningen mellan å ena sidan svaghet för kläder och skönhet, och å andra sidan kritiken av modeindustrin och ytlighetssamhället?

Jag tror att det går att göra uppror, och faktiskt – jag tror att det kan göras just genom att tränga djupare in i kläderna och skönheten. Den kommersiella modeindustrin är enligt mig en förvrängning av något som i sig är gott. En korruption. Det är inget fel med att uppskatta skönhet och att tycka om att uttrycka sig själv genom kläder. Men det kan bli fel om vi tar för lättvindigt på det.

Om vi inte stannar upp och tänker och känner efter. Varifrån kommer det här plagget? Vem har gjort det? Hur har fibrerna kommit till? Hur mycket kläder behöver en människa egentligen? Det kan låta som snobberier men jag tror att det är livsviktigt. Vi måste sluta utnyttja de människor som tar enorm skada i den globala klädproduktionen.

hbl_kläder

En HBL–artikel av Julia Wiraeus som jag använde i min gradu. 

Jag tycker om kläder. För att kunna göra det med gott samvete försöker jag:

  1. Köpa så lite nytt som möjligt.
  2. Reparera de kläder jag har.
  3. Sy om gamla kläder när jag får nya behov.
  4. Hitta det jag behöver på loppisar och klädbytartillfällen.
  5. Fråga efter plaggets ursprung när jag väl har behov av något nytt. Var görs tyget? Vem syr kläderna? Hurdana arbetsförhållanden har de? Får de organisera sig fackligt och hur långa är arbetsdagarna? Ofta möts jag av en förbluffande okunskap. På sistone har inhemska R-collection och Sievi fått gott betyg av mig, medan ett besök i Karhus flaggskeppbutik i Helsingfors centrum var direkt pinsamt. Det finns inget finskt med deras skor, förutom brändet och designen. Inget etiskt heller för den delen. Åtminstone kunde försäljaren inte påvisa något övertygande, utan började i stället pika mig för mina converse-skor (som jag ärvt av min syster och som är trådslitna och reparerade flera gånger). Ska jag stå där och efterlysa etik med de skorna liksom.
  6. Leka med kläderna. Jag gör små brott mot normerna. Det finns för tusan inga stilregler som är eviga.

Tack för frågan, Ylva!

Publicerat tidigare på bloggen: sevendays.fi/liteskrik

buylesschoosewell

 

 

Ekofasta för klimatet – regler för utlottningen

Under Ekofastan uppmuntrar vi privatspersoner, organisationer och företag att komma på i ekofastan och dela sitt engageman i sociala medier. Bland alla som deltar lottar vi ut tre stycker Svinnbräden - ett skärbräde med Svinnkampens grafik.

Er organisation får synlighet i kampanjen

Kom med och berätta hur du eller ni i ert företag / er organisation gör klimatsmarta val då det gäller mat och kläder.  Det kan vara något som ni som arbetsgemenskap eller organisation kommer överens om att göra. Ledningen/några medarbetare kan också komma överens om att ekofasta utanför arbetet. Ni kan till exempel:

  • ­Köpa ekologisk mjölk till möteskaffet
  • Minska matsvinnet genom att även äta gårdagens smörgåsar
  • Åtminstone en dag i veckan välja ett vegetariskt alternativ till lunch
  • ­Ordna en klädbytardag på jobbet
  • ­Låta bli att köpa nya kläder under ekofastan
  • ­Något annat som ni kommer överens om

En ekofasta behöver inte vara överambitiös, som bekant är det de små bäckarna... Också en liten förändring under en vecka har betydelse!

Gör så här om ni vill vara med

  1. Kom överens om på vilket sätt du/ni vill ekofasta. Ni behöver inte som förbund/organisation förankra ert beslut i alla medlemsföreningar eller medlemmar. Det räcker bra att t.ex. under en diskussion vid kaffebordet bestämma er hur ni drar ert strå till stacken.
  2. Sök upp facebook­evenemanget Ekofasta för klimatet. Skriv ett inlägg i facebookevenemangets flöde och berätta om ert ekofaste­engagemang. Gör postningen via er egen organisations facebooksida.
  3. Ni kan också posta ert tips på er egen facebooksida, via ert twitterkonto eller instagramkonto. Tagga då inlägget med #ekofasta

Delta i utlottningen!

Under ekofastan lottar vi ut tre Svinnbräden (Marthaförbundets skärbräde med Svinnkampens grafik) bland de som deltar. Utlottningen ordnas av Kyrkans central för det svenska arbetatet, Södra kajen 8, 00130 Helsingfors. Vi lottar ut skärbräden bland de som postat i sitt engagemang antingen i  Ekofasta för klimatet facebookevenemanget eller i ett inlägg på innehållande hashtaggen #ekofasta på Twitter, Instagram, eller på en offentlig facebooksida. Utlottningen sker bland de som gjort inlägget senast 24.2, 9.3 och 23.3.

De som deltar i utlottningen ger rätt till utlottningens arrangörer att publicera den deltagandes bild, namn och boendeort utan särskild tillfrågan i medier som arrangören väljer. Personuppgifter som uppkommer i samband med tävlingen används inte i direktmarknadsföring.

Personer/organisationen med det vinnande bidraget kontaktas personligen. Om tävlingens arrangörer inte får tag på vinnaren inom en vecka från utlottningen görs en ny utlottning. Utlottningens arrangörer tar inte ansvar för datatekniska hinder för att delta i tävlingen eller att ta emot priset. Utlottningens arrangörer ansvarar för eventuell lotteriskatt. Priset kan inte bytas mot andra produkter eller mot pengar.

Alla som deltar i tävlingen förbinder sig att följa dessa regler och de beslut som tävlingens arrangörer fattar.

Facebook är inte kopplad till utlottningen överhuvudtaget. Den som deltar i utlottningen kan inte lägga ansvar för utlottningens förlopp på Facebook.